Nationalencyklopedin och WordFinder – ägarförhållanden och deras e-tjänster

Nationalencyklopedin startades en gång i tiden tack vare en statlig utredning som resulterade i att Bra Böcker AB vann en upphandling och fick ett lån från Sveriges riksdag. Enl. årsboken Anno 1985 s. 18 var lånet på 8,5 milj. och resten, dvs. lika mycket, skulle Kulturrådet ta in från sponsorer. Enl. Wikipedia (utan källhänvisning) skulle det röra sig om ett lån på 17 miljoner, vilket jag inte hittat någon källa som kan bekräfta.

Under en lång tid fick Nationalencyklopedin en alldeles särskild betydelse i det svenska kunskapssamhället och varumärket “andas” nog fortfarande statlig angelägenhet i mångas medvetande. I utredningar från både 70-talet och 80-talet kan man se vilka starka förhoppningar man hyste från statens och politikernas håll när det gällde ett nytt svenskt uppslagsverk.

Sedan 2000 drivs NE i eget bolag och ägs idag av Cydonia Development AB. Enl. datatjänsten Business Retriever är dock International Masters Publishers moderbolag till Cydonia och köptes från Locamama AB under räkenskapsåret, enligt årsredovisningen 2015. Förmodligen bara en formell ägarförändring eller skattemässig eftersom ägaren är densamma i alla tre nämnda bolag: Alf Tönnesson.

IMP har i varje fall i sin tur holdingbolaget International Masters Publishers Holding AB, visserligen stationerat i Malmö, men dessa holdingbolag brukar kunna upprättas i skatteparadis. Holdingbolag har också skattefördelar vid försäljning av dotterbolag.  IMP Holding AB ägs också av Alf Tönnesson, här 2010 i Dagens Media, som tydligen är Malmös enda miljardär och Tönnesson är också ordförande i styrelsen för Nationalencyklopedin AB och i årsredovisningen 2015 för IMPH kan man se att IMPH har flera företag i andra länder, varav några avyttrats under räkenskapsåret.

I NE:s årsredovisning för 2015 står det att de startat ett dotterbolag i Tyskland, med säte i München, under namnet NE GmbH. Detta för att kunna erbjuda NE:s tjänster i Sverige för den tysktalande marknaden. Under samma räkenskapsår förvärvades Norstedts ordboksverksamhet samtidigt som Bra Böcker AB avyttrades. Man har också förvärvat det digitala uppslagsverket Brockhaus, enligt årsredovisningen 2015 för IMP Holding AB. De kallar Brockhaus NE:s motsvarighet på den tysktalande marknaden.

Prishöjningar?

Det som dock kan vara kontroversiellt i mina ögon är om NE ”mjölkar” ur pengar från bibliotek med ett varumärke som jag tror i många ögon betraktas som ett slags nationalklenod. Kom ihåg att NE AB också äger rätten till varumärket. I BBL nr 2016 påstås 67 skolor ha sagt upp sitt abonnemang, främst på grund av de stora prishöjningarna. För Stockholms stadsbibliotek har priset ökat från 119.000 kr 2005 till 332.000 kr 2015. Alltså ca 280% på 10 år. Frågan är hur en nationalencyklopedi, i allmänna termer, som ofta har en icke obetydlig betydelse för kunskapsspridning via skolor och bibliotek bäst ska bedrivas? Vad är skillnaden mellan statlig finansiering och att driva det helt kommersiellt och ta in pengar till stor del från skattedriven verksamhet? Döm själva. Behövs NE eller rent av en ny nationalencyklopedi? Eller kan det ersättas av annan kunskapsspridning? Räcker det med Wikipedia? I Norge finansieras, enligt BBL, Store norske leksikon till 36 procent av staten.

NE kontra Wordfinder gällande ordböcker

NE erbjuds som ett enda paket med ordböcker och lexikon och man kan inte köpa dessa nämnda separat. Den prishöjning som forskningsbiblioteken kommer att erbjudas ryktas bli allt annat än låg. Genom NE:s köp av Norstedts ordböcker kommer inte Wordfinder att kunna ha dessa i sin egen tjänst längre. Markus Landin, affärsområdeschef skola på NE, har svarat mig via mejl på vissa frågor men inte på denna fråga som jag mejlat om tre gånger:”Är det Norstedts böcker, som ni förvärvade 2015, som finns i ordbokstjänsten?”, vilket han borde då vi (Umeå UB) är deras kunder.

Uppdatering (2016-10-25): Enligt mejl från Landin ska det var dessa digitala ordböcker som ingår nu från Norstedts:  Engelsk ordbok, Tysk ordbok, Fransk ordbok, Spansk ordbok, Svensk synonymordbok, Italiensk ordbok, Rysk ordbok. Svensk ordbok är egenskapad av NE. Det ingår även 17 ordböcker från Lexin, mest på mindre språk i Sverige, ej de officiella minoritetsspråken (förutom finska i Sverige och svenska i Finland).

Enligt WordFinders VD Ola Persson kommer alla deras abonnemang att konverteras till ett enda där alla lexikon kommer att finnas. Du kan se hela listan över lexikon här hos WordFinder Unlimited.  Istället för Norstedts kommer lexikon från Natur & Kultur att användas, men de är inte lika stora som Norstedts. Franska, tyska och engelska ordboken är Wordfinders egna.

Vad gäller WordFinder så är WordFinder Group AB, enligt Retriever Business, huvudkoncern och under den finns WordFinder Software AB, WordFinder International AB, WordFinder Localisation Solutions AB, WordFinder America AB och Ola Persson Förvaltnings AB. Ola Persson är VD för WordFinder Software AB.

Tilläggas bör att WordFinder har varit mycket bra på att besvara mig som kund (Umeå UB) när jag ställt frågor. Dock ligger följande fråga från i fredags ännu obesvarad:”Det står att Ryska ordboken kommer från Norstedts. Jag trodde inte att ni skulle ha nån bok från Norstedts efter årsskiftet. Är det ett undantag där ni lyckats få ett avtal med NE som äger dessa ordböcker?”

Uppdatering (2016-10-25): Ola Persson meddelar i mejl att ryska ordboken som kommer från Norstedts har man ett längre kontrakt på, därför finns den kvar. Ingen information om hur länge däremot. De har också träffat franska utgivarna Larousse, vars ordböcker Larousse Multidico (enspråkigt franskt lexikon) och Larousse Dictionnaire Anglais ingår idag, men de räknar med att få in fler i WordFinder.

Ekonomiska aspekter

Litegrann om de ekonomiska aspekterna. För att analysera välmåendet i ett bolag, eller snarare en koncern i sin helhet, ska man inte stirra sig blind på enbart vinster eller aktieutdelning i enskilda bolag. Koncernbidrag kan vara en viktigare del när man analyserar dotterbolag och ser var pengar hamnar. Koncernbidrag är en överföring mellan företag i en koncern (mellan moderbolag och dotterbolag, eller mellan dotterbolagen) och därmed ett sätt att utjämna vinster och förluster i en hel koncern. Det som går ut i koncernbidrag är avdragsgillt och det som går in beskattas. Däremot behöver inte koncernbidragen redovisas som vinst i moderbolaget om man där kan kvitta bidragen mot räntor på lån från banker eller från ägare högre upp i hierarkin. Om man tittar i årsredovisningarna från t.ex. Cydonia, IMP och NE kan man få en uppfattning om hur pengarna flyttas runt.

I detta kan också räntesnurror existera där man genom lån och förvärv kan sänka skatten. Ett svenskt bolag kan låna pengar till hög ränta av ett bolag i ett lågskatteland som i sin tur lånar pengar av det svenska bolaget till låg ränta. Ett sätt att flytta vinster från högskatteland till lågskatteland. Det har debatterats mycket och även nått fram till riksdagen.

På uppdrag av riksdagen överlämnade den 12 juni 2014 Företagsskattekommittén ett slutbetänkande: “Neutral bolagsskatt – för ökad effektivitet och stabilitet”  där man menar att man måste begränsa möjligheten till ränteavdrag på externa lån. På DN Debatt 2014-06-12 skriver kommittén att man vill:”…öka den skattemässiga neutraliteten mellan eget och lånat kapital.” samt “…ska reglerna motverka skatteplanering med räntekostnader.”

Holdingbolagsstrukturer

På Skatteverkets sida kan du läsa mer om “Generella förutsättningar för koncernbidrag” och vad som krävs av ett bolag för att kunna få skicka koncernbidrag.

Vad gäller holdingbolagsstrukturer t.ex. bland företag inom välfärdsektorn kan det fungera så här:

“…att särskilda holdingbolag etableras som förvärvsbolag och hur dessa finansieras med lån från ägare och fristående finansiärer, främst banker. Skuldsättningen uppgår ofta till mer än 90 % och ränteutgifterna medför normalt att vinsterna i de förvärvade välfärdsbolagen genom koncernbidrag kan raderas ut. I rapporten (“Delrapport Skatteplanering med ränteavdrag i företag inom välfärdssektorn” [PDF], Promemoria 2012-04-27) konstateras att även när ränteavdragen begränsas på interna lån vid externa förvärv kan förluster från äldre år samt ränteavdrag på externa lån ändå leda till att bolagsskatt inte betalas.”

Utdrag ur “Skatteplanering med ränteavdrag i företagssektorn” [PDF], Promemoria 2014-01-20 från Skatteverket.

Förtydligande

Jag vill förtydliga att detta inlägg skrivits endast i egenskap av mig själv och inte i någon arbetsgivares eller organisations namn. Den innehåller ingen anklagelse om skattefusk eller liknande utan bara en redovisning av ägarförhållanden och upplysning om existerande möjligheter till skatteplanering, hur snårigt detta än kan vara.

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s