Svenskt Näringsliv om humaniora och produktivitet

Svenskt Näringsliv (ni vet forna SAF som passade på med ett namnbyte när man gick ihop med Sveriges Industriförbund) är ju svenska mästare på att uttala dumheter och tolka statistik som fan läser bibeln. Det senaste i raden av dumheter fick mig att baxna när jag cyklade till jobbet och lyssnade på P1: “Sänk studiestödet för humanister” (Sveriges Radio).  Källan är dock: “Konsten att strula till ett liv” (Svenskt Näringsliv). Ett utdrag:

“Ett problem på landets universitet och högskolor är att nuvarande anslagssystem inte innehåller spärrar mot att så kallade hobbykurser anordnas. Det finns exempel på att lärosäten anordnar kurser i svampkunskap, kreativ matlagning och tecknade serier. Det är inte effektivt vare sig för den enskilde studenten eller för samhället i stort”.

Hmm… Jag känner en kvinna som i flertalet år har plockat svamp, t.ex. Karl-Johan, och har läst Mykologi (svampkunskap) på universitetsnivå och är produktiv genom att hon säljer större delen av sin svamp på stadens torg.

Jag har själv läst “hobbykurser” som konsthistoria, etnologi, musikhistoria, matkultur och kreativt skrivande och varit produktiv genom att skriva böcker, artiklar, hålla föreläsningar, genomföra konsultuppdrag. Jag har också läst biblioteks- och informationsvetenskap som väl ibland klassas som samhällsvetenskap ibland som humaniora.

Min ena syster har bl.a. läst filmhistoria i England och jobbar som journalist. Min andra syster har läst en ettårig konstutbildning före hon läste till sjuksköterska och nu jobbar på en privat praktik.

Min vän Nikke Lindqvist, en av landets främsta på etisk SEO – sökoptimering, är utbildad Språkkonsult vid Stockholms universitet och är han minsann inte ett exempel på en produktiv humanist så vete katten var debattnivån tagit vägen.

Många bra blogginlägg har skrivits under dagen och jag väljer att saxa lite här och där istället för att fördjupa mig i mer egna, navelskådande analyser. Jag vill också gärna att ni i kommentarsspåret ger exempel på humaniorastudenter (world-wide) som blivit produktiva. Jag börjar med Brian Eno, Malcom MacLaren, Graham Coxon och Alex James i Blur.

Christoffer Ivarsson:

“Hur många civilingenjörer blir anställda i egenskap av att vara civilingenjörer och hur många filosofer blir anställda i egenskap av att vara filosofer. Resultatet blir att humanistiska utbildningar alltid har oerhört låg anställningsbarhet enligt svenskt näringsliv”.”Kanske är det därför som över 80% av humanisterna faktiskt har en kvalificerad anställning inom ett år efter avslutade studier”.

Martin Aagård:

“Om vi av tillväxtskäl verkligen måste spara på svenska utbildningar så borde vi börja med att spara på handelshögskolan, en förvaringsplats för karriärister in spe som sällan är intresserade av att ifrågasätta den kunskap de lär sig. Ett mindre kunskapsproduktivt lärosäte har jag faktiskt svårt att föreställa mig”.

Amanda Sjöquist:

“Jag förstår inte riktigt vad det är Svenskt näringsliv är ute efter, nuet och framtiden ligger väl i kunskapssamhället? Det är väl en ökad tjänstesektor vi har framför oss? Det är väl också så att behovet av språkkunskaper, förståelse för kulturella företeelser och kompetenser med kritiskt tänkande och kommunikation som ligger i ropet?”

Beatrice Högå och Camilla Georgsson:

“Arbetsmarknaden förändras och fler och fler tekniska lösningar och innovationer kräver fler perspektiv än det rent ingenjörsmässiga. Att tro att till exempel det globala IT-samhället och en sådan sak som smartphones enbart är en frukt av ingenjörer där inga humanistiska eller konstnärliga kunskaper spelat roll är pinsamt och provocerande för många”.