Ebrary obstructs Linux users from downloading their e-books

At my library, since a long time ago, we subscribe to the e-book collection Ebrary, now owned by ProQuest, and we pay a yearly subscription fee. Not until October 27 2011 [PDF] Ebrary began to offer offline reading by letting users download e-books for 14 days encrypted by Adobe DRM. Because of the Adobe DRM users need to install Adobe Digital Editions(ADE), the only e-book reader software on computers supporting this DRM. ADE though has no version for Linux, not unusual for chastened Linux users. But there is a way to run ADE on Linux by emulating it with Wine. It’s works for me on Linux Ubuntu, but that is no guarantee it will work for you.

Still, the problem is that Ebrary has closed the option to download their books if you’re a Linux user. Strange decision from Ebrary when they don’t need to take  responsibility for ADE on Linux. Or as a Linux user expresses it with ADE on Adobe Forums:

“This isn’t a question about supporting the software in Linux. It’s a question about downloading the setup file while using Linux. It’s up to me to make it work on my system which doesn’t fully fit the software requirements. I don’t need Adobe pointing out what OS I’m using and how their software is not supported in this case”.

The message you get on the Ebrary web site when trying to download is: “Feature not available on Linux”.

I had a discussion with the Ebrary Support and they told me they are checking this up with the engeneering team.

Linux workarounds
Waiting for Ebrary to consider changing their policy; are there any workarounds? Yes, for example you can try fooling Ebrary that you’re not a Linux user by Browser masquerading. Not an unusual method for this minority group of Linux users without no global minority rights.

Begin to write about: in your address bar of Firefox and you will reveal information of your browser and OS version. Look at my screenshot for my swedish version of Firefox:

The information in the last sentence is used to block Linux users. So, lets get rid of these info. Write about:config in your address bar of Firefox. Click accept on following message of promising to be careful.

Move your arrow to for example the first option in the list of preference names and press the right mouse button to get the context menu and select “New” (swe. ny) and then “String” (swe. sträng). Enter the preference name  general.useragent.override  and press button ok. Then in next line write any other information you prefer that doesn’t reveal you are a user of Linux at least and press button ok.

Go back writing About: in the address bar and look if the information changed.  You can also go to HTTP Header viewer by Eric Giguere to see what user agent info you reveal.

Then go and check if the option to download the Ebrary e-book is not obstructed anymore.

Revert to default
Don’t forget to revert to default! Otherwise your web browser in many cases will treat badly configured web sites in strange ways and you will get crazy of what is happening on different webspages you visit. You do it by right-clicking on general.useragent.override and choose “Reset” (swe. Återställ).

You can read more about Maquerading your browser in this article by Eric Giguere.

UPDATE : I just had a telephone conference (29 June 15:00 Swedish time), initiated by John Tsihlis at Proquest, with folks from Proquest/Ebrary and they are planning to change this policy for Linux users. I will get back on this after my 7 weeks of vacation and paternity leave.

SECOND UPDATE: It works to download for Linux users since late 2012. Great job done by Ebrary! My complaints helped at last.

Ebrary missing counter report statistics for downloaded books

Oct 27 2011 Ebrary announced a major improvement making it possible to download ebooks from Ebrary as a whole [PDF].

In January when working with compiling statistics for e-books I found no Counter Report Statistics for books downloaded from Ebrary, i.e. Book Report 1 – Number of Successful Title Requests by Month and Title. Counter is a standardized statistics format making it easier to compare statitics from several sources. As they describe themselves:

“COUNTER (Counting Online Usage of Networked Electronic Resources) is an international initiative serving librarians, publishers and intermediaries by setting standards that facilitate the recording and reporting of online usage statistics in a consistent, credible and compatible way”.

When I made Ebrary aware of the failure (as I want to call it) I got this answer by email:

“When this functionality is delivered in April, it will not be retroactive but I’m looking to see if we can pull statistics for your institution. Although it likely won’t be in the Book Counter report format.”.

I answered that this was very sad to hear. I’m sure that most customers of Ebrary want retrospective statitics, if not as Counter Book Report 1, at least something usable. I wonder what had happened if I didn’t make them aware of this failure. I think e-resources statitics is VERY important for a digital library and even important in a format possible to compare not just between libraries but also between different publishers.

I encourage every library subscribing to Ebrary to insist upon retrospective statistics for dowloaded ebooks!

Vad är en e-bok enligt KB och SB?

Varje år samlar Kungliga Biblioteket (KB) in statistik från biblioteken som sedan publiceras av Statistiska Centralbyrån under Kultur och fritid. Denna statistik används sedan i olika sammanhang i artiklar, böcker, debatt, forskning etc. Av den enkla anledningen tycker jag att det är extra viktigt att statistiken bör insamlas på ett så rättvisande sätt som möjligt och framför allt så att statistiken blir jämförbar mellan biblioteken. Visst har vi hört att statistik alltid ljuger och att statistik kan alltid, om man vänder och vrider på det, tolkas till sin egen fördel und so weither. Trots det måste vi göra vårt bästa vid insamlandet, precis som vid tolkandet. Här följer ett, i bloggsammanhang, mördande långt inlägg i frågan.

E-böcker enligt KB
En av alla frågor angående e-böcker som ställs i det formulär som forskningsbibliotek ska fylla i [DOCX] är fråga 10:”Hur stort mediebestånd hade biblioteket totalt 20xx-12-31 och hur många nyförvärv gjordes under 20xx?” I raden:”E-böcker – antal titlar” vill man veta både aktuellt bestånd 20xx-12-31 samt Nyförvärv, gåva, byte eller dyl, ej deposition.

En viktig fråga att besvara innan är därför: vad är en e-bok? En högst filosofisk fråga tänker ni säkert, men om vi begränsar oss i förstone till att förstå vad KB avser. I detta fall har de trots allt tolkningsföreträde.

Så här definierar KB e-böcker [PDF]:

“Dokument i digital form som huvudsakligen innehåller sökbar text och som är jämförbar med en tryckt bok (monografi) och som kräver teknisk utrustning för att kunna läsas, t.ex.PC eller läsplatta. Till e-böcker räknas exempelvis referensverk, handböcker och skönlitteratur. Även encyklopedier och uppslagsverk i elektronisk form räkas hit.Konferensrapporter förs in under Seriella publikationer i elektronisk form eller Övriga digitala dokument beroende på om de är seriella eller inte”.

Det är alltså tre punkter som ska uppfyllas:

1. Sökbar text.
2. Jämförbar med tryckt bok.
3. Kräver teknisk utrustning för att läsas.

KB:s definition avslutas med två ytterst tvetydiga meningar:

“Endast de e-böcker som ingår som en del av bibliotekets samlingar exempelvis genom licensavtal räknas. De e-böcker som finns fritt tillgängliga på Internet och som görs tillgängliga genom bibliotekets försorg, i exempelvis den publika katalogen eller i länksamlingar, räknas inte”.

Bibliotekens digitalisering av böcker
Var kommer bibliotekets egna digitaliserade böcker in? I fallet RARA och EOD på Umeå UB ingår de i bibliotekets samlingar, men inte genom ett licensavtal om man menar att det krävs att vi betalar en licensavgift eller engångssumma för att få tillgång till dessa böcker.  Jo, vi betalade en gång en summa till det företag som erbjöd tekniken bakom digitaliseringen av RARA och detsamma betalar vi för digitaliseringstekniken bakom EOD, men digitaliseringen sker av våra egna tryckta böcker som vi har via gåvor eller inköp. Det rör sig alltså snarare om en tillverkningskostnad.

Om vi tittar på den senare meningen kan vi konstatera att RARA- och EOD-böckerna finns fritt tillgängliga på Internet och görs tillgängliga genom bibliotekets försorg i den publika katalogen. Innebär det att de e-böcker som biblioteket har utan licensavtal enbart kan definieras som e-böcker om de inte är fritt tillgängliga på Internet? T.ex. om de bara kan nås via campus-inloggning? Ska åtkomstmöjligheten av “ett dokument” styra om det får kallas e-bok eller inte? Det finns exempel när vi kan ha en fri eller gratis e-bok bakom campus-inloggning, alltså inte fritt tillgänglig på Internet.

Efter samtal med KB meddelar de att bibliotekens digitaliserade böcker ska redovisas under “Övriga digitala dokument, inklusive patent – antal titlar” på fråga 10, vilket Umeå UB också hittills gjort, och kan därför inte definieras som e-böcker.

Om jag inte ska nagelfara texten alltför hårt utan göra en egen tolkning tror jag att den sista meningen syftar framför allt på fria e-böcker på Internet utanför bibliotekets egna servrar eller hyrda serverplatser. Om vi tar exemplet matematikböcker har Umeå UB en del äldre av dessa tryckta, som också finns fritt tillgängliga på Internet, men ej placerade på någon av bibliotekets servrar. Några av dessa har vi katalogiserat och lagt till i vår egen katalog med en egen katalogpost till den elektroniska utgåvan. Dessa ska inte räknas till beståndet enligt KB:s definition. Det betyder att alla e-böcker som finns i ett biblioteks katalog inte får räknas till beståndet.

Avhandlingar och monografiserier
Hur hanterar vi då elektroniska avhandlingar som i många avseenden är jämförbara med tryckta böcker? Enligt KB ska de in under fråga 12 – “Hur omfattande var beståndet och den elektroniska publiceringen i fulltext av avhandlingar, uppsatser och artiklar under 2011″. Alltså ska e-versionen av avhandlingen (från Umeå universitet) inte räknas med under fråga 10 – Övriga digitala dokument. Dessa avhandlingar finns i DiVA som vi betalar en licensavgift till för skötseln. Själva avhandlingarna är fritt tillgängliga på Internet och arkiveras på DiVA:s servrar. Dessutom är det e-versionen som räknas som originalkopian och inte den tryckta versionen som däremot räknas med i beståndet under fråga 10.

För att komplicera det ytterligare, för er som inte har biblioteksbakgrund, finns något så trevligt som monografiserier. Helt enkelt en bok som ingår i en serie eller ska vi säger en seriell publikation där varje ny volym är en bok. Dessa kan självkklart både vara tryckta och elektroniska. Hur hanteras dessa?

I KB:s dokument över definitioner finns begreppet med, men utan någon förklaring. Utan tvekan skulle jag föra in alla dessa enskilda böcker under e-böcker i fråga 10. Serien förs in under fråga 11 som Periodika i elektronisk form. Fråga 10 accepterar bara seriella publikationer i tryckt form. Ska serien för en Umeå-avhandling, t.ex. Doktorsavhandlingar i pedagogiskt arbete ISSN  1650-8858, betraktas som tryckt eller elektronisk? Dvs. ska den in under fråga 10  som seriell publikation i tryckt form eller under fråga 11 som periodika i tryckt eller elektronisk form? Serien startade 2001 förmodligen som enbart tryckt. Ja, så här kan man hålla på och peta och försöka måla fram en rättvis bild av utvecklingen av det digitala beståndet på bibliotek. Via statistiken alltså.

Märk väl att KB skriver i fråga 10: “Hur stort mediebestånd hade biblioteket totalt…” Trots att det totala beståndet inte kan beskrivas under fråga 10 utan även beskrivs under punkt 11-14. Rimligtvis borde dessa punkter, om de ska vara separerade, istället betecknas 10 b,c,d och e, så att hela punkt 10 besvarar det totala beståndet.

 E-bok enligt KB och SB i samarbete
Om vi tittar på den e-boksutredning som Kungliga Biblioteket i samarbete med Svensk biblioteksförening (SB) genomförde 2011 är det intressant att läsa hur de resonerar kring begreppet e-böcker.

“En vanligt förekommande definition av e-boksbegreppet, dock med viss variation, beskriver e-boken som en elektronisk version av en tryckt bok avsedd att läsas med hjälp av en dator, smartphone, läsplatta eller annat mobilt läsverktyg”.

Den följer KB:s egen definition med den skillnaden att man inte pekar på att det måste vara sökbar text. Vidare konstaterar e-boksutredningen:

“Digitala verk som tydligt faller inom ovanstående definition är huvudsakligen de verk som förlag och aggregatorer benämner och distribuerar som e-böcker. Bibliotekens digitala arkiv innehållande skannade eller fotograferade bilder av äldre böcker, digitala manuskript samt digitala tryckfiler täcks vanligtvis inte av denna definition”.

Enligt både KB:s statistikansvariga och KB och SB tillsammans i utredningen ska bibliotekens digitalisering av tryckta böcker alltså inte räknas som e-böcker.

E-boksutredningen förklarar:

“Då e-boksutredningen har ett brett biblioteksperspektiv finns det dock skäl att inledningsvis beskriva de digitala bokrepresentationer som vanligtvis inte omfattas av e-boksbegreppet”.

Sedan beskrivs tryckta böcker vars digitaliserade version publiceras som bild- eller textfiler.

Sedan delar man in e-boken i tre kategorier:

1. E-bok: “…de möjliggör en funktionalitet som är jämförbar med eller som överträffar möjligheterna som en tryckt bok kan erbjuda”.

2. Utvidgad e-bok: “…erbjuder ett innehåll som går utöver e-bokens på så vis att ljud- och/eller videofiler är inbäddade i verket”. ett exempel kan vara en e-bok som app.

3. E-bok som del i ett kombinerat material: “…ingå som en del i ett kombinerat läromedel där e-boken tillsammans med fysiskt studiematerial och interaktivt nätbaserat studiematerial bildar en helhet”.

E-bok som begrepp – till vilken nytta?
Jag kan inte påstå att jag precis slukar denna definition och vi ska definitivt inte vara säkra på att användarna gör det. Ska vi överhuvudtaget prata om ett begrepp som e-bok? Behöver vi det för att användarna vill ha det? Är det ett begrepp leverantörer håller fast vid för att lättare sälja in sina tjänster till bibliotek och privatpersoner? Är inte risken med begreppet att vi blir för exkluderande? Kan vi bli för inkluderande?

Hur ska vi exakt tolka tidigare nämnda definitioner:”…som en elektronisk version av en tryckt bok” eller “…som är jämförbar med en tryckt bok (monografi)”? Måste e-boksbegreppet ständigt jämföras med dess tryckta föregångare för att göra oss klokare. Jag vet inte om det här blir en dålig liknelse, men jag tar risken. Damfotbollens kvalitet jämförs alldeles för ofta utifrån herrfotbollen som norm. Många väljer istället att se damfotbollen som ett eget “fenomen” som bara är jämförbart med sig själv. Det är mer konstruktivt och dessutom närmare sanningen. Kanske borde e-boken frigöras från den tryckta och därmed få en mindre exkluderande definition?

I slutändan tror jag att att begreppet e-böcker, om det ska finnas, bör vara tämligen brett för att det överhuvudtaget ska kunna användas på ett trovärdigt sätt. Annars är det lika bra att skippa det och prata om e-text eller digitalt material av varierande art. Å andra sidan skulle förmodligen ett sådant samlingsbegrepp göra att vi alltid hamnade i ett behov att definiera dessa varierande arter.

Om man använder avancerad sökning i Umeå UB:s katalog kan man begränsa sin sökning till e-böcker. I det fallet får man träffar på de digitaliserade böckerna från RARA och EOD, men även elektroniska avhandlingar. Det betyder i alla fall att biblioteket tror att användarna betraktar dessa som e-böcker eftersom man försöker utforma katalogen utifrån användarnas perspektiv. Biblioteket kommunicerar begreppet e-böcker på ett sätt till användarna och KB ett annat sätt i statistiken.

Klokare?
Vet inte om ni blev klokare av att läsa ända hit och jag vet inte om jag blivit klokare av skriva det här, men om ni tycker att ni har nåt klokare att tillföra i frågan så är det bara att bombardera kommentarsspåret ;)

White House changes CMS to Drupal

Just read at AP (via Huffington Post) that the White House has changed CMS to Drupal and yes, I knew we did the right thing when choosing Drupal for our new library website at Umeå UB ;-) Joking aside, we decided platform about a year ago and we hope to launch the site in a couple of months. One of the great things beside of Drupal being open source LAMP is the community: very active and big. I already know Karlstad University Library is using Drupal and KIB is on their way, already using it for their Intranet. Talking of libraries in Sweden. Lots of libraries in US already use it.

I also read in a Drupal Groups discussion that U.S. White House launched recovery.gov with Drupal earlier this year February 17. And read a blog post at Lullabot explaining how to figure out if a website is running Drupal or not.

Chris Wilson thinks running the White House Web site on Drupal is a political disaster and explains it with five statements: Drupal knows best, Drupal is disorganized, Drupal is righteous, Drupal is impenetrable, Drupal hates change.

Let’s see what he complains about:

“The apologists will tell you that, once you scale the learning curve, it gets much easier. This is probably true, but a lot of ordinary, code-fearing people who just want a simple Web site are getting left behind”.

Yes, there is a learning curve but I’m sure the learning curve will be a bit lower with Drupal 7? Has he tried that? The development of Drupal 7 is focused a lot on the usability problems. Lot of open source projects have great problems with the usability design but that doesn’t mean proprietary software also has. I think WordPress is a great example of teriffic usability design and it’s open source. Maybe Drupal in version 7 is reaching their level. Maybe the IT staff at White House will contribute to this usabilty efforts.

More from Wilson:

“Instead of displaying your pages in folders that you can browse, like you do on your personal computer, Drupal provides a nightmarish content list. To find what you’re looking for, you have to search for it.

Yes, I do agree that the content list is not optimal but at least in Drupal 7 you can sort columns.

“…it [Drupal] remains a religion. If you went to DrupalCon in Paris last month, then you would have almost certainly come across proselytizers of one the movement’s fundamental tenets: Drupal doesn’t break Web sites. People with Drupal break Web sites. Most problems with Drupal stem from people who “don’t get it” or aren’t using it correctly”.

Open source projects has a tendency to become religions but you don’t need to be a dedicated Drupalist to use Drupal and go to the confs. You can swear in front of your screen at your Drupal installation and you could ask the the critical questions at confs. All Drupalists will not damn you for that. Some get religious but that doesn’t mean all Drupalists become that.

“Drupal’s defenders are eerily reminiscent of those movement Democrats who were constantly knocking at your front door in the summer of 2008″.

Heh, haven’t met them in Sweden ;-) but I like what they did: moving Bush out in the desert.

Tim O’Reilly in his Radar has lot of interesting reflections on Drupal for White House and is quite positive IMO:

“…I suspect that simply using open source software won’t slash government IT budgets, at least not right away. What it will do is increase the amount of value we get for our money and the speed with which new technology can be adopted. Features that would have cost millions of dollars and years of development to add will now be rolled into the scope of current contracts”.

Though he thinks White House should be better on contributing to the Drupal community:

“…the White House has not yet released any of the modifications they made to Drupal or its operating environment back to the open source community. The source code for Drupal (and the rest of the LAMP stack) is indeed available, but the modifications that were made to meet government security, scalability, and hosting requirements have not yet been shared. In my conversations with the new media team at the White House, it is clear that they are exploring this option. Giving modifications back to the Drupal community is the next breakthrough announcement that I’ll be looking for”.